Ska världens ledare samsas i Sharm el Sheikh i Egyptien?

Det är dags för FNs 27 klimatmöte COP27 den 8-18 november. Det 26e mötet var förra året i Glasgow och det blev för mig på olika sätt en oväntad flopp. Kanske inte helt, men rent klimatmässigt var förväntningarna på mötet höga och resultaten mediokra.
På det personliga planet hade jag och bästa kompisen, Anna, redan på våren 2021 fixat boende i Glasgow och tänkte ta tåg till en ort ca 10 mil söder om Glasgow och sedan vandra med andra aktivister ända in i stan och fram till konferensområdet. Urspännande för två kvinnor något år innan 80.
En bakgrund till att jag ville känna in stämningen under COP26 var att jag 2019 hade startat det politiskt och religiöst obundna nätverket Gretas Gamlingar. Nu skulle vi ge oss av till en av klimatpolitikens höjdpunkter. Prata, lära oss och knyta kontakter med människor från andra organisationer.

Av detta blev inget. Reglerna sa att vi skulle ha ansökt om tillstånd redan våren 2020 för att få besöka konferensområdet. Och rent praktiskt fanns det absolut inga platser på tågen efter konferensen. Självklart. Alla skulle ju därifrån samtidigt!
Sedan konferensen i Glasgow är mycket i världen annorlunda. Kriget i Ukraina pågår månad efter månad. Människor lever under förfärliga omständigheter – ibland utan vatten och el och hela tiden med ångest för sin egen och släkt och vänners hälsa och liv.

Ukrainarna strider för Europas demokratier, kanske framför allt för oss runt Östersjön. Putin hotar gång på gång vår del av världen.
Och i Sverige har vi en ny regering som plockat bort Miljödepartementets status och självständighet och satt likhetstecken mellan klimatpolitik och mer kärnkraft.
Själv lever jag och min lilla familj på Gotlands södra udde, Storsudret. Vi är hyfsat klimatsmarta. Solpaneler på taket. Vi äter mer sällan och mindre portioner av nöt- och lammkött, men när vi gör det köper vi köttet från närliggande gårdsbutiker.
I år hade vi en egen hållbarhetsambition – att inte sätta på vår luftvärmeväxlararen före den 1 november! Vi bor i ett murat hus och solens värme stannar gärna i murarna och när det har känts kallt har vi tänt en brasa på kvällen.
Vi klarade vårt mål – första timmarna med värmeväxlaren blev den 2 november.

Vi klarade vår ambition i det lilla. Men ska världens länder klara sina? Det drar ihop sig till att visa resultat. Hitintills har COP-mötena byggt upp en enighet runt målen.
Enligt FN skrev i huvudsak alla länder i världen 2015 i Paris under målet om att minska klimatutsläppen så att planeten max skulle nå 2 graders uppvärmning, och helst komma nära 1,5 grad.
Sedan dess har FN uppmanat alla länder att ange hur mycket, och till när, de ska minska sina klimatutsläpp.
Och 39 höginkomstländer har beslutat bidra till en rättvis klimatomställning i världen. De har skrivit under på att från och med år 2020 ska de bidra med 100 miljarder dollar/år till låginkomstländernas klimatomställning. Men varken 2020 eller 2021 har dessa löften om pengar infriats. Kommer världens länder i Egyptien kunna förhandla fram en lösning som sätter stopp för dessa löftesbrott?

På Gotland har vi varit extra ambitiösa. Vad gäller klimatet ska vi nå det svenska målet att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser redan 2040, dvs 5 år tidigare än Sverige i övrigt. Och den 20/6 i år beslutade regionfullmäktige på Gotland, utan att någon ledamot reserverade sig emot, börja med att vi ska minska klimatutsläppen från allas våra fordon på ön med 70% till 2027. Och 2027 är i politiska sammanhang nästan lika med i morgon!

Det är ett fantastiskt och konkret beslut. Men kommer Region Gotland kunna lägga upp en realistisk plan och engagera alla oss som kör bil, så att denna hållbarhets- och klimatsatsning förverkligas?

/ Gittan Frejhagen
Hamra 6 nov. 2022
Initiativtagare till nätverket Gretas Gamlingar.
Gittan@frejhagen.se